finsmakare

finsmakaren

finsmakare

finsmakarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: finsmakare

Bestämd singular: finsmakaren

Obestämd plural: finsmakare

Bestämd plural: finsmakarna

"Priset delas ut av tidningen Expressen som beskriver Göran Greider som – citat – ” en intellektuell frossare och estetisk finsmakare i samma person ”."
"1.700 finsmakare från hela landet samlas för att fresta smaklökarna med exklusiva ölsorter."
"Intresset för porslinsblomman är mer för finsmakare, Men Maggie tror att intresset för orkidéer kommer att växa."
"Det blir konkurrens om födan, rådjur är finsmakare."
"När hummertinorna läggs i för höstens premiärfiske vattnas det i munnen på många finsmakare."
"Vill locka finsmakare till byn"
"Skolmat för finsmakare"
"Det är egentligen lite konstigt att denna serie för finsmakare blev så populär."
"När hans finsmakare till flickvän dumpar honom ser han sig tvungen att ta med sin gamla kompis."
"Men de är finsmakare så mitt förslag är lite äppelcidervinäger eller balsamvinäger med en gnutta såpa i för att bryta ytspänningen."

person som är mycket kräsen och kräver den högsta kvaliteten