felgivning
felgivningen
(-)(-)
Substantiv [n]Relaterat till felgivning
ofullkomlighet
- brist [ medicin ]
- brist [ ekonomi ]
- bristfullhet
- bristfällighet
- bristning
- brottställe
- bräck [ mat ]
- bräcka [ botanik ]
- bräcklighet
- bräckning
- bräsch [ militärväsen ]
- bugg
- fel
- felaktighet
- felgivning
- felgrepp
- felläsning
- felräkning
- felskrivning
- felslut
- felslående
- felsteg
- felstöt
- felteckning
- felväxling
- fläck
- haltning
- horunge [ typografi ]
- hälta
- knäck
- krympling
- lyte
- naturfel
- ofullkomlighet
- ofullständighet
- oförhet
- otillräcklighet
- palta
- plump
- skada
- skarv [ teknik ]
- skavank
- skeppsvrak
- skorv [ sjöfart ]
- skröplighet
- snedhet
- spricka
- sprickning
- svaghet
- söndertrasning
- trasa
- underhaltighet
- undermålighet
- vank
- vrak [ sjöfart ]