era

eran

eror

erorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: era

Bestämd singular: eran

Obestämd plural: eror

Bestämd plural: erorna

"Ni är ju inte riktigt överens med era partikamrater i landstinget, hur ser du på det?"
"Vad är era tips på hur man kan spara vatten?"
"Vi gör det för att höra hur ni tycker att vi kan bli bättre – och hur ni får era nyheter."
"Vilka är era styrkor nu?"
"– Vi har inspirerats av olika tidsepoker i Ronnebys historia, dels brunnsepoken och dels brukets era, och adderar ett starkt arkitektoniskt modernt element i form av ett tak som sträcker sig över hela torget, säger Niels de Bruin, landskapsarkitekt på White."
"– Vi tycker att era bidrag i Kodkampen var riktigt coola musikvideos, hälsar Marcus och Martinus i ett pressmeddelande."
"– På era bilder ser man ju tydligt att det brunnit mest kring skorstenen, säger Marie Gottfridsson, som räknar med att lägga ned ärendet så snart all dokumentation kommit in."
"– Tänk på att hålla era värdesaker nära kroppen, säger Ewa-Gun Westford, polisens pressinformatör i Region Syd,"
"Här nedan kan ni också skicka era valfrågor till våra reportrar."
"” Jag vill understryka för er föräldrar, att VI HAR ALLTID ETT ANSVAR FÖR BARNEN oavsett händelser av det här slaget – och med vetskapen om att personalen är extra uppmärksam kan jag bara upprepa det jag sa i går, att jag hoppas ni känner er trygga med era barn i våra verksamheter ” skriver Maria Persson i brevet."

lång tid; kortare än en eon men längre än en period