eremiten
eremiter
eremiterna
Substantiv [n]
Synonymer till eremit
Hur böjs ordet eremit på svenska?
Obestämd singular: eremit
Bestämd singular: eremiten
Obestämd plural: eremiter
Bestämd plural: eremiterna
Hur används ordet eremit
- "Hon berättar att hon lever ett lugnt och stillsamt liv sig och beskriver sig som en eremit."
- "Man ska leva som en eremit tills det här är över, säger Göran Nilsson och tycker att det är gräsligt att folk väljer att resa till fjälls :"
- "– Jag vet inte hur länge man orkar – ibland vill man bara bli en eremit i skogen."
- "Serbisk eremit gav bort förmögenhet"
- "Det är fullt möjligt att agera helt ensam som terrorist, se till exempel på UNA-bombaren som i princip levde som en eremit, säger Hans Brun."
- "Är ingen eremit"
- "– Jag tror många har den uppfattningen, att jag skulle vara något av en eremit."
- "Sedan dess ska han ha mediterat och levt som eremit i djungeln."
Rim på eremit
person som dragit sig undan världen; enstöring
Relaterat till eremit
asketism
- absolutism
- absolutist
- ankoret
- ankoretgrotta
- ankoretliv
- askes
- asket
- asketik
- asketism
- asketliv
- blodsvittne
- botgöring
- eremit
- eremitliv
- fakir
- fanatiker
- fanatism
- fasta
- förbud
- gisslare [ historia ]
- gisslarorden
- gisslarprocession
- gisslartåg
- gisssling
- helnykterhet
- intolerans
- klosterliv [ religion ]
- martyr
- martyrdöd
- martyrgloria
- martyrgrav
- martyrkrona [ religion ]
- martyrskap
- munk [ religion ]
- nasir [ religion ]
- nasirat
- nasiratlöfte
- penitens [ religion ]
- penitenstid
- purism
- purist
- puritan
- puritanism
- självplågare [ religion ]
- självplågeri
- späkning
- stränghet
- säck och aska
ental
- abstraktion
- avskildhet
- avstängdhet
- avsöndring
- cellfängelse [ polisväsende ]
- enrum
- ensamhet
- enslighet
- ensling
- enstörighet
- enstöring
- eremit
- eremitliv
- gräsänka
- gräsänkling
- isolator [ elektricitet ]
- isolering [ sociologi ]
- kammarliv
- kammarlärd
- kammarlärdom
- löshäst [ bildligt ]
- skilsmässa
- ungkarl [ vardagligt ]
- ödslighet
enstöring
- celibat
- celibatliv
- cell [ arkitektur ]
- cell [ religion ]
- eremit
- eremitliv
- fakir
- folkbrist
- folkminskning
- folktomhet
- främling
- främlingskap [ psykologi ]
- hed [ botanik ]
- hemlöshet
- hittebarn
- jungfrustånd
- klosterbroder
- klostercell [ religion ]
- klosterfolk
- klosterjungfru
- klosterliv [ religion ]
- klostersyster
- kvinnohatare [ psykologi ]
- lösdrivare [ vardagligt ]
- löshäst [ bildligt ]
- löskekarl
- munk [ religion ]
- munkcell [ religion ]
- munkhätta [ botanik ]
- munkkåpa
- munklöfte [ religion ]
- munkorden [ religion ]
- nunnedok
- stäpp
- ungkarl [ vardagligt ]
- vildmark
- ödemark
- ödslighet
- öken [ geologi ]
- övergivenhet
eremites
Substantiv