eftergift

eftergiften

eftergifter

eftergifterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: eftergift

Bestämd singular: eftergiften

Obestämd plural: eftergifter

Bestämd plural: eftergifterna

"Anmälaren anser att Stefan Hedins agerande är en eftergift för kriminella krafter och vill att JO granskar hans sätt att hantera skattebetalarnas pengar."
"– Det verkar vara en eftergift till jägarnas krav."
"Det är en oacceptabel eftergift till jägarnas organisationer."
"Som en eftergift till elnätsföretagen har regeringen därför infört en övergångsregel som gör att bolagen får betalt även för de äldsta näten under en övergångstid på tolv år."
"Volkswagen-ägda MAN kan undkomma böter genom så kallad eftergift, ett system som gör att det företag som skvallrar om en kartell slipper straff."
"I anmälan från IVO står det även att synnerliga skäl för eftergift föreligger inte och på grund av dröjsmålets längd, 22 månader, är det inte heller fråga om ett ringa fall."
"Är det inte en eftergift för näringen?"
"Det är en stor eftergift för Socialdemokraterna både i kronor och ören räknat, men också politiskt."
"Det är ett tamt bud och en eftergift till Miljöpartiet."
"Samtidigt förespråkar Socialdemokraterna som del av regeringen utvidgade möjligheter för asylsökande att få stanna i Sverige, vilket är en eftergift till Miljöpartiet."

medgivande; efterskänkande; ''göra eftergifter'': låta pruta med sig, kompromissa