duvungen
duvungar
duvungarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet duvunge på svenska?
Obestämd singular: duvunge
Bestämd singular: duvungen
Obestämd plural: duvungar
Bestämd plural: duvungarna
Hur används ordet duvunge
- "Anhöriga berättar att hon en gång till och med ringde en djurambulans när brodern berättat att han hittat en ensam duvunge i grovsoprummet."
- "Att få fågelbajs i huvudet eller en duvunge i knäet är inget som folk drömmer om."
- "Med runt 170 amatörmatcher i bagaget är Omar ingen duvunge i boxningsringen."
- "Och det är ingen duvunge som träder in på scenen."
- "- Det är klart att det inte rör sig om någon duvunge som flög helikoptern under de här förutsättningarna, säger Meyer."
- "Mikael Damberg, som fick låna rampljuset från partiledare Stefan Löfven några timmar, är ingen duvunge."
- "Det är ingen duvunge som nu tar över det högsta ämbetet i kommunen."
- "Bengt Wahlgren, Kulturnämndens ordförande säger : ” Vi har inte längre något förtroende för honom som chef. ” Nu är Gugge inte vilken duvunge som helst i chefssammanhang, hans erfarenhet av att vara just i ledande befattningar inom Teatersverige är imponerande."
- "Hon är knappast någon duvunge i olympiska sammanhang."
- "Han kallas för valpen men är ingen duvunge bland elitseriens målvakter."
Rim på duvunge
Relaterat till duvunge
lättlurad
- byte
- driftkucku
- dumhuvud
- duvunge
- dåre
- döddansare
- godtrogenhet
- gröngöling
- gäck
- lättlurad
- marionett [ teater ]
- mähä [ vardagligt ]
- narr
- narr kåpa
- offer [ bildligt ]
- rov
- stackare [ vardagligt ]
- stolle [ vardagligt ]
- stympare
- toffelhjälte
- tosing
- tåp
- våp
- åsna [ däggdjur ]
- ärkenöt