brutalitet

Substantiv

brutaliteten

brutaliteter

brutaliteterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: brutalitet

Bestämd singular: brutaliteten

Obestämd plural: brutaliteter

Bestämd plural: brutaliteterna

"Och i motiveringen står det bland annat : ” Med en produktion som präglas av noggrant utformade karaktärer och drastiskt kärleksfulla klichéer, alla skildrade med lika stor mänsklighet, och en humor, som inte väjer för sanningens brutalitet och helt saknar behagsjuka blir Ulf Kvensler en pristagare som arbetar helt i Lars Molins anda! ”"
"Antarktis har länge både lockat och skrämt med sin karghet, sin kyla, brutalitet och skönhet!"
"Den brutalitet som framförallt hennes 22-årige rånkollega utövade ingick inte i planen, menar hon."
"” Avstängningen i sig genomfördes med en psykisk brutalitet och fullständig brist på empati ( ... ) Det måste ställas bortom alla tvivel och spekulationer att jag inte gjort mig skyldig till något klandervärt ”, skriver Björn Jingblad, före detta socialchef i Laholms kommun."
"– Mordet är en ren avrättning som visar på stor brutalitet."
"– Det var först när en västerländsk, vit journalist drabbades av IS brutalitet som medierna vaknade på allvar."
"Men åklagaren överklagade, då han ansåg att brottet uppvisade ” exceptionell hänsynslöshet och brutalitet ”."
"– Jimmie Åkesson, du vill inte yttra ett ord av kritik mot den exempellösa brutalitet mot asylsökande som visats i Ungern."
"- Det är ju den bästa tänkbara bevisningen så den måste förevisas trots sin brutalitet."
"Det beror på att regimen gradvist ökat sin brutalitet samtidigt som oppositionen satt hårt mot hårt."

det att vara brutal