brottare

brottaren

brottare

brottarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: brottare

Bestämd singular: brottaren

Obestämd plural: brottare

Bestämd plural: brottarna

"Ur Mikael Ljungbergs minnesfond delas också årligen ut ett stipendium till en aktiv brottare."
"Martin Lidberg tränade med eleverna och berättade om sin karriär som brottare."
"Farmförallt nu när det ska tas ut brottare till OS-truppen så gäller det nog att visa upp sig, säger Lars-Eric Glans, tävlingsgeneral."
"– Träningsläger en form där vi skapar kontakter med andra föreningar i Europa och tjejerna träffar andra brottare än de som de är vana vid att träna med, berättar Mats Nilsson, ordförande i Helsingborgs Wrestling Team."
"Det är sjunde året i rad som Helsingborgs Wrestling Team arrangerar Female Eurocamp – ett träningsläger för tjejer där brottare från tio olika länder deltar."
"Men för brottare är det bara en tävling som ger ära och berömmelse."
"18-åriga Emma är en av Sveriges mest lovande brottare."
"– Jag började för att min pappa är gammal brottare och min bror började brottas."
"Först vågade man inte men tack vare att jag fanns med i bilden så vågade man att ta steget in i de länderna, säger Ara Abrahamian, brottare och företagare."
"Totalt kammar Norrbottens brottare hem en guldmedalj, tre silver och ett brons."