bråkmakare

bråkmakaren

bråkmakare

bråkmakarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: bråkmakare

Bestämd singular: bråkmakaren

Obestämd plural: bråkmakare

Bestämd plural: bråkmakarna

"När det dessutom kom underrättelserapporter om att kända bråkmakare hade observerata på bussen från Stockholm dubblerades polisinsatsen."
"När det dessutom kom underrättelserapporter om att kända bråkmakare hade observerats på bussen från Stockholm dubblerades polisinsatsen."
"– Den ser mig som bråkmakare, säger hon till Blekingenytt."
"Trots det stora antalet bråkmakare frihetsberövade polisen enbart en person."
"De är inga bråkmakare."
"Två timmar i buss för bråkmakare"
"Polisen ska få slussa iväg bråkmakare så länge de inte hålls kvar i bussar mer än två timmar."
"Oroligheterna har lockat till sig kän- da bråkmakare, enligt polisen."
"Det viktigaste innehållet är att inte bara idrottsorganisationerna utan även polisen ska kunna stänga ute bråkmakare från arenan."
"Bl.a. vill de ge polis och åklagare rätt att självständigt hindra kända bråkmakare från att komma in på arenor."

person som ofta ställer till bråk