borggreve
borggreven
borggrevar
borggrevarna
Substantiv [n]Översättningar
-
burgrave [ historia ]
Hur böjs ordet borggreve på svenska?
Obestämd singular: borggreve
Bestämd singular: borggreven
Obestämd plural: borggrevar
Bestämd plural: borggrevarna
Vad betyder borggreve inom historia ?
Borggreve eller burggreve, (tyska Burggraf, latin præfectus eller comes urbis, "stadsgreve") kallades i Tyskland under medeltiden den tjänsteman, som förde befälet på en kunglig borg i en stad och där tillika utövade den grevliga domsrätten.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Borggreve