bisats

bisatsen

bisatser

bisatserna

Substantiv [n]

Obestämd singular: bisats

Bestämd singular: bisatsen

Obestämd plural: bisatser

Bestämd plural: bisatserna

"Det sägs i en bisats, men åklagaren menar att härvan kostat tyska skattebetalare en miljard kronor."
"Endast i en bisats nämnde han att de också hade haft ont om tid."
"Medgav fel i en bisats"
"Här i USA har det mest varit så att det nämns i en bisats att han är i Stockholm."
"I ett sociala medier-inlägg där han beskriver sin livsförändring är det flera som stöttar honom – men även ett fåtal som i en bisats påpekar att de inte håller med om hans syn i frågan."
"Min älskade. ” Hans serieotrohet bekräftar hon i en förskönande och överslätande bisats om att hon väl vet att han kunnat förirra sig i natten och inte alltid varit sedesam."
"I en bisats eller två nämns även att han haft ” some problems ”, en del problem."
"I skottgluggen befinner sig alltså Bonniers, men Wahlström skjuter i en bisats i sin långa text in att den köpta journalistiken också smugit sig in i tidningar som Aftonbladet."
"I en bisats ger han också en känga till den tidigare premiärministern Margaret Thatcher."
"Pjäsen refererar bara i någon bisats till dagens situation, men det är förstås omöjligt att inte dra paralleller."

Fotograf: Wikipedia

en del av en mening vanligtvis inledd av bindeord