berättare

berättaren

berättare

berättarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: berättare

Bestämd singular: berättaren

Obestämd plural: berättare

Bestämd plural: berättarna

"Lars Molin stipendiet som är på 10 000 kronor har delats ut sedan 2004 till personer som främjar goda berättare i Lars Molins anda."
"Priserna delas ut i fem olika kategorier : årets röst, årets avslöjande, årets berättare, årets förnyare och Lukas Bonniers stora journalistpris."
"berättar Fanny Danielsson som både är berättare i föreställningen och manusförfattare."
"Och när jag sa som det var, berättare Leif, då blev det en jäkla fart."
"– Det handlar om en större mängd amfetamin berättare åklagare Therese Stensson, som inte närmare vill gå in på hur mycket narkotika som beslagtagits."
"– Det är en stor berättare så på det viset tycker jag att det är kul, det är några år sedan jag läste honom, säger Söderhäll."
"I klippet ovan berättare hopptornsaktivisterna Eva Mårtensson och Denny Bengtsson om hur de känner inför att bygget av det nya tornet nu är igång."
"I klippet ovan berättare trafikpolisen Ola Engström om hur Hallandspolisens arbete kan se ut under midsommardagen."
"I klippet berättare både lärare och elev om vad de tycker om att Förintelsens minnesdag uppmärksamma på skolan."
"– Han är en mycket fantasifull berättare och har också ett ganska eget talspråk."

term inom narratologin som betecknar den som återger en berättelse eller på annat vis gör en utsaga