arrogans

[aroˈgaŋs]

arrogansen

arroganser

arroganserna

Substantiv [n]

[aroˈgaŋs]

Obestämd singular: arrogans

Bestämd singular: arrogansen

Obestämd plural: arroganser

Bestämd plural: arroganserna

"Personal på Kanalbolaget vittnar om hur de mötts av nonchalans och arrogans från båtchefen när de påtalat det vårdslösa framförandet."
"Om det handlar om maktens arrogans eller bristande kompetens är svårt att veta."
"Handlar det om maktens arrogans eller bristande kompetens?"
"Regeringsdugligheten, Socialdemokraternas varumärke, hade fått sig en rejäl törn och en bild av maktens arrogans hade etsat sig fast."
"Enligt Terje Röd Larsen kommer bilden av arrogans och besserwisser-beteende i grunden ur de värderingar som vi i Norden ” känner så starkt för ”, bland annat mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, och kvinnans rättigheter."
"Fortsätter ni att bara svara ” vi kommenterar inte ” är det en enorm arrogans."
"Maken till arrogans!"
"” Drag av arrogans ”"
"Enligt moderata Barometern ” finns ett drag av tjurighet eller arrogans ” i kungens beteende och man beskriver kungens tidigare tystnad som illavarslande."
"Jag vill påstå att det handlar om nonchalans, på gränsen till arrogans."